Diskbråck är en sjukdom som orsakar smärta och ibland förlamning, något som du som hundägare kan komma i kontakt med. I den här artikeln hittar du information som hjälper dig att bättre förstå och känna till denna patologi.
📝 Sammanfattning
- Diskbråck hos hund är en sjukdom i ryggraden som kan leda till smärta och förlamning.
- Det orsakas av ett tryck på ryggmärgen.
- Vissa hundar löper högre risk: små raser, äldre stora raser, överviktiga djur eller hundar som utsatts för trauma.
- Symtomen varierar från lätt smärta till total förlamning, med ett ibland mycket snabbt förlopp.
- Akut veterinärbesök är avgörande vid de första tecknen.
- Behandlingen beror på stadium: vila och medicinering eller kirurgi, ofta följt av rehabilitering.
- Tidig behandling förbättrar chanserna för återhämtning avsevärt.
Vad är diskbråck hos hund?
Ryggmärgen, som ligger inuti ryggraden, är en del av nervsystemet och överför information mellan hjärnan och resten av kroppen. Ryggraden består av kotor som separeras från varandra av mellankotskivor (diskar). Dessa diskar, som består av en fibrös ring runt en geléartad kärna, har till uppgift att stabilisera ryggraden och dämpa stötar.
Diskbråck uppstår när en mellankotskiva är onormal:
- antingen för att dess ring spricker och låter kärnan läcka ut,
- eller för att den fibrösa ringen förtjockas onormalt.
I båda fallen resulterar detta i ett tryck på ryggmärgen, vilket orsakar smärta och neurologiska besvär för djuret.
Man kan beskriva två kategorier av diskbråck hos hund:
Cervikala diskbråck (nackdiskbråck)
- Lokaliserade i nacken (de 7 halskotorna sitter precis efter skallen).
- Mycket smärtsamma, men oftast med få motoriska underskott.
- Symtom: nacksmärta, stelhet i nacken, skrik vid rörelse.
- Vanligare hos små hundraser och hos så kallade kondrodystrofa raser (disponerade).
Thorakolumbala diskbråck (bröst- och ländryggsdiskbråck)
- Belägna i rygg- eller bäckenregionen.
- Utgör cirka 85 % av diskbråcken hos hund.
- Mindre smärtsamma, men orsakar allvarliga motoriska underskott som kan gå så långt som till förlamning.
- Symtom: ländryggssmärta, svaghet i bakbenen, urin- och avföringsproblem, smärta vid sittande ställning.
- Vanligare hos stora hundar och/eller äldre hundar.
Diskbråck är sjukdomar som kan ha varierande orsaker beroende på djuret, rasen, storleken, åldern eller tidigare trauma.
| Typ av bråck 🧠 | Plats 📍 | Huvudegenskaper 🧬 | Vanliga symtom 🐾 | Mest drabbade hundar 🐶 |
|---|---|---|---|---|
| Cervikalt bråck |
|
|
|
|
| Thorakolumbalt bråck |
|
|
|
|
Vilka hundar löper störst risk?
Risken för diskbråck beror till stor del på hundens ras, samt dess ålder och sjukdomshistoria.
Typ I-diskbråck hos små hundar
För det första påverkar rasen vilken typ av diskbråck din hund riskerar att utveckla.
Små hundraser löper större risk. Hos dem åldras mellankotskivorna tidigare än normalt (för tidig degeneration). Denna typ av diskbråck kallas typ I-diskbråck. Det uppstår när diskens centrum (kärnan) lämnar sin position och flyttar sig in i ryggmärgskanalen.
Symtomen uppträder oftast plötsligt (akut) och utvecklas snabbt.
De raser som är mest drabbade är:
- Tax
- Dvärg-pudel
- Beagle
- Cavalier King Charles
- Cocker Spaniel
Typ II-diskbråck hos stora hundar
Stora hundraser kan också utveckla diskbråck. Det rör sig dock oftast om typ II-diskbråck.
Dessa diskbråck:
- uppträder hos äldre hundar
- är kopplade till en utbuktning av den fibrösa ringen
- utvecklas kroniskt (de varar över tid och kan återkomma)
De drabbar främst raser som:
- Schäfer
- Dobermann
- Rottweiler
Traumans roll (stötar, fall, olyckor)
Dessutom kan varje trauma som ditt djur har utsatts för under sitt liv spela en roll. Diskbråck kan nämligen uppstå efter en stöt, ett fall eller en olycka som försvagat hundens ryggrad eller skadat en av dess mellankotskivor.
Övervikt och fetma: en förvärrande faktor
På samma sätt utgör överviktiga djur en extra riskfaktor för denna sjukdom. Fetma innebär ett större tryck på ryggraden och lederna, vilket dels ökar risken för att ett diskbråck uppstår, men också förvärrar symtomen vid ett befintligt bråck och kan fördröja djurets återhämtning efter kirurgi. Det är därför avgörande, både för denna sjukdom och för att förebygga andra hälsoproblem kopplade till övervikt, att övervaka hundens vikt.
Ålder och degeneration av mellankotskivor
Slutligen är åldern den sista riskfaktorn. Med tiden ökar diskdegenerationen, och det är därför möjligt att utveckla diskbråck utan rasdisposition eller tidigare traumata. Hos mycket gamla hundar kan sjukdomen vara mer komplicerad att hantera på grund av flera samtidiga hälsoproblem.
| Riskfaktor ⚠️ | Beskrivning 🧬 | Exempel 🐶 | Påverkan på risk 📊 |
|---|---|---|---|
| Små raser (typ I) |
|
|
|
| Stora raser (typ II) |
|
|
|
| Hög ålder |
|
|
|
| Övervikt / fetma |
|
|
|
| Trauma |
|
|
|
Hur känner man igen tecknen på diskbråck?
För att så snabbt som möjligt kunna planera lämplig behandling för din hund och hantera dess smärta på bästa sätt är det viktigt att känna till de olika symtomen som kan tyda på ett diskbråck, vilket bör leda till ett besök hos veterinären. Diskbråck delas in i stadier baserat på symtomens intensitet. Dessa 5 svårighetsgrader är:
Stadium 1
Din hund börjar visa smärta. Du kan märka att den gnäller, stönar, vägrar gå på promenad, och potentiellt darrar eller verkar nedstämd.
Stadium 2
Hunden har ont, dess motorik är begränsad men rörelse är fortfarande möjlig: den visar tecken på pares. Den uppvisar en onormal gångstil och viss svaghet i benen.
Stadium 3
Din hund blir oförmögen att förflytta sig/gå själv: vi når stadiet för förlamning. Den kan dock fortfarande röra sina ben, åtminstone delvis, och behåller känseln för smärta (reaktion vid nyp till exempel). Man observerar en betydande förlust av motorik.
Stadium 4
Din hund har total förlamning i de drabbade lemmarna och är i de flesta fall helt oförmögen att röra bakbenen. Den behåller en viss känsel för smärta.
Stadium 5
Din hund är totalt förlamad och helt okänslig för smärta. Vissa symtom kan följa av detta, såsom urin- och/eller avföringsinkontinens.
Beroende på var bråcket sitter är det möjligt att endast bakbenen påverkas: detta är fallet vid ländryggsdiskbråck. När trycket sker i nackregionen påverkas alla fyra lemmar, både fram- och bakben.
| Stadium ⚠️ | Hundens tillstånd 🧠 | Rörlighet 🚶 | Smärtkänslighet 🔍 | Synliga tecken 🐾 |
|---|---|---|---|---|
| Stadium 1 |
|
|
|
|
| Stadie 2 |
|
|
|
|
| Stadie 3 |
|
|
|
|
| Stadie 4 |
|
|
|
|
| Stadie 5 |
|
|
|
|
Vad gör du om du misstänker att din hund har diskbråck?
Om du misstänker diskbråck hos din hund är det viktigt att agera korrekt och snabbt, så att en diagnos kan ställas så snart som möjligt. Sjukdomsförloppet kan nämligen gå mycket snabbt.
Till en början är det därför viktigt att observera ditt djur för att känna igen varningssignaler: ryggsmärta, hälta, svaghet i benen, plötslig förlamning, vägran att gå ut på promenad...
Vid de första tecknen är det viktigt att immobilisera hunden så mycket som möjligt: låt den inte springa i trädgården eller hoppa i trappor. Du kan även bära den vid nödvändiga förflyttningar, och se då till att stödja både fram- och bakdelen av kroppen. Undvik ändå onödig hantering och prioritera en lugn plats där hunden kan vila.
Om du misstänker denna sjukdom rekommenderar vi att du kontaktar din veterinärklinik för att snabbt få en tid. Den kliniska undersökningen som utförs av veterinären kommer då att omfatta en fullständig neurologisk undersökning för att fastställa djurets tillstånd.
Ge under inga omständigheter läkemedel avsedda för människor eller andra djur till din hund innan du har konsulterat en fackman och fått en tydlig diagnos!
Vilka undersökningar är möjliga?
Efter den fullständiga kliniska undersökningen och den neurologiska undersökningen som utförts av veterinären, finns flera undersökningar som kan övervägas för att bekräfta eller utesluta diagnosen diskbråck. Till skillnad från vad som görs på människor, utförs alla dessa kompletterande undersökningar på hundar under narkos.
De undersökningar som kan övervägas är:- myelografi: denna bilddiagnostiska teknik av ryggmärgen gör det möjligt att, efter injektion av ett kontrastmedel, upptäcka eventuella deformationer av ryggmärgen och bedöma lokaliseringen och omfattningen av den komprimerande skadan
- datortomografi (skiktröntgen/CT): den gör det möjligt att visualisera kroppens inre strukturer genom att producera bilder i tvärsnitt
-
MRT: Den möjliggör utvärdering av ryggmärg och disk. Den är avgörande för att diagnostisera sjukdomar som diskbråck hos hund, ryggmärgskompression eller degenerativa sjukdomar.
Hur behandlas diskbråck?
Vilken vård som kan övervägas när diagnosen väl är bekräftad beror på sjukdomsstadiet hos din hund, samt andra faktorer som hundens ålder.
För hundar i stadie 1 begränsas behandlingen troligen till antiinflammatoriska läkemedel och strikt vila i flera veckor. En förbättring bör märkas inom 2 till 8 veckor.
För alla andra stadier, eller om den medicinska behandlingen som föreskrivits för stadie 1 inte är effektiv, krävs akut kirurgisk behandling.
Vissa skador kan tyvärr vara oåterkalleliga.
Ju tidigare den kirurgiska behandlingen av ett diskbråck utförs, desto bättre är prognosen och djuret har goda chanser att återfå förmågan att gå. För stadie 4 och 5 är chanserna till återhämtning mindre.
Efter operationen kan konvalescensen bli lång. Den funktionella rehabiliteringens mål är att snabbt ge din hund tillbaka förmågan att förflytta sig. Det finns olika tekniker, beroende på djuret och kliniken:
- hydroterapi: gör det möjligt att stimulera rörelse samtidigt som djuret avlastas från sin kroppsvikt
- elektrostimulering: gör det möjligt att stärka vissa muskler
- värmepåsar + laser, lokalt applicerat.
Varje behandling måste naturligtvis föreskrivas av din veterinär och din följeslagares återhämtning kommer att variera beroende på diskbråckets omfattning, hur kroniskt det är och hur snabbt djuret fick vård. Du kan ändå förvänta dig synliga framsteg efter 1–2 månaders sjukgymnastik.
Sammanfattningsvis är diskbråck hos hund en vanlig och ibland allvarlig åkomma. Tidig upptäckt, kombinerat med anpassad behandling, förbättrar prognosen avsevärt. Att noggrant observera sitt djur och snabbt konsultera veterinär är avgörande för att bevara rörlighet och livskvalitet.
Källor
Santé vet
La dépêche vétérinaire
Kurser från EnvA
HANTZ Julie - ProVéto Junior Conseil
