Australian Shepherd är fransmännens favorithund: intelligent, sportig, tillgiven och trogen sin familj. Den har många egenskaper som både stora och små drömmer om!
Tyvärr är den bärare av en mutation som gör den mycket känslig för vissa läkemedel.
📝 Sammanfattning
- Australian Shepherd kan bära på en mutation i MDR1-genen som gör den mycket känslig för vissa läkemedel.
- Denna mutation förhindrar att vissa molekyler rensas ut ur hjärnan, vilket kan orsaka neurologisk förgiftning.
- Andra raser berörs också: Collie, Shetland Sheepdog, Border Collie, Vit herdehund...
- Vissa parasitmedel, cellgifter, hjärtmediciner eller bedövningsmedel är inblandade.
- Tecken på förgiftning: håglöshet, darrningar, kramper, dreglande.
- Vid fel, kontakta en veterinär omedelbart.
- Testa din hund om den tillhör en riskras och notera dess status i hälsokortet.
Läkemedelstoxicitet vid MDR1-genen hos hund
MDR1-genen (Multi Drug Resistance, även kallad ABCB1) kodar för ett P-glykoprotein som finns särskilt i endotelcellerna i hjärnans kapillärer, vilka ingår i blod-hjärnbarriären. Detta P-glykoprotein är en transmembran transportör som pumpar ut giftiga molekyler (som läkemedel och deras restprodukter till exempel) från nervvävnaden för att föra dem tillbaka till blodomloppet.
Mutationen ”MDR1” skapar ett trunkerat P-glykoprotein som inte längre är funktionellt. Det kan inte längre trycka ut läkemedelsmolekyler ur hjärnan. Ackumuleringen av giftiga molekyler leder till en neurologisk förgiftning.
Därför kan administrering av vissa läkemedel, även i normala doser, leda till neurotoxicitet hos hundar som har mutationen. Förgiftningens allvarlighetsgrad beror på molekylen, dosen, rasen och hundens ålder.
Vilka raser löper risk?
Denna mutation återfinns hos Australian Shepherd, Collie, långhårig Whippet, Silken Windhound, Shetland Sheepdog, Old English Sheepdog, English Shepherd, Vit herdehund, Schäfer, Border Collie och Chinook…
Men var uppmärksam: hundar som är korsningar med ovan nämnda raser kan också löpa risk för läkemedelskänslighet (om de ärvda generna halverar transportörens aktivitet kan hunden bli förgiftad).
Vilka läkemedel kan orsaka förgiftning?
P-glykoprotein transporterar molekyler som återfinns i avmaskningsmedel, men inte enbart dessa:
- Parasitmedel från familjen avermektiner eller milbemyciner, som används mot många parasiter (loppor, skabb, inälvsmask, hjärtmask...) och som finns i vissa spot-on-preparat och vissa avmaskningsmedel, samt emodepsid, som används i vissa avmaskningsmedel.
- Tumörhämmande läkemedel
- Hjärtmediciner
- Mot diarré-läkemedel innehållande loperamid
- Vissa bedövningsmedel
Vilka är symtomen på förgiftning?
Symtomen orsakade av ivermektin är ofta neurologiska: prostration, håglöshet, darrningar eller till och med kramper, dreglande... men de kan också vara matspjälkningsrelaterade (kräkningar, diarré) eller hjärtrelaterade (rytmstörningar)...
Hur behandlas hunden vid förgiftning?
Den första åtgärden är att kontakta en veterinär omedelbart om du märker att något gått fel.
Inom en timme efter intag av produkten och i avsaknad av nervösa störningar (kramper till exempel) kommer veterinären försöka få hunden att kräkas genom att injicera ett läkemedel. Om molekylen redan har lämnat magsäcken måste hunden få i sig aktivt kol för att eliminera den giftiga molekylen snabbt.
Beroende på chocken och situationens allvar kommer veterinären besluta om hunden behöver stanna på kliniken (flera dagar kan vara nödvändigt). Man måste behandla symtomen som kan uppstå efterhand. I de allvarligaste fallen kan förgiftningen leda till andningsdepression och koma eller till och med döden.
Hur förebygger man förgiftning?
Det enda man kan göra för att förebygga är att testa sin hund om den tillhör en riskras! Det finns gentester utförda av specialiserade laboratorier: prata med din veterinär om detta.
När testet väl är utfört måste ditt djurs status obligatoriskt anges i dess hälsokort (om du byter veterinär måste denne vara informerad). Om din hund drabbas av en livshotande nödsituation och veterinären inte känner till hundens status (vid avsaknad av test), kan hen inte använda de mest lämpliga läkemedlen, därför är det mycket viktigt att testa den.
Utöver vaksamhet vid val av behandlingar (din veterinär vet vilka val som är rätt) finns det ingen särskild uppföljning att göra för att garantera dess hälsa.
Mutationen är vanlig hos Australian Shepherd (och andra raser) och kan orsaka läkemedelsförgiftning. Administrera därför inte läkemedel till din hund utan veterinärens råd, behandla inte en hund med en annan hunds medicin, lämna inte dina personliga mediciner nära dina djur (herdar är ofta matglada!)... Och framför allt: testa ditt djur för att känna till dess status gällande mutationen.
FAQ om MDR1-mutationen hos hund
De farliga molekylerna för en hund med MDR1-mutation tillhör framför allt familjen avermektiner och milbemyciner (ivermektin, milbemycin, moxidektin...), som finns i vissa avmaskningsmedel och pipetter. Vanliga fästinghalsband innehåller vanligtvis inte dessa, men kontrollera alltid innehållsförteckningen på bipacksedeln och undvik att kombinera flera parasitmedel. Låt din veterinär godkänna behandlingen genom att ange hundens MDR1-status.
Alice Masson, ProVéto Junior Conseil
